månadsbilden - maj 2009

Nyss hemkommen från mini-

semestern.

Åh, vilket härlig stad New York 

är.

Jag ser redan fram emot nästa resa dit!

Kameran är förstås full av bilder.

Men innan jag visar några av dem

passar jag på att presentera min

månadsbild.

Philadelphia är inte så dumt det 

heller.

Fast på ett helt annat sätt än 

New York.

Som är och förblir favoriten 

bland favoriter.

Fler månadsbilder finns hos Camilla.

new york - here we come

Lunchen gick (haha) hur bra 

som helst.

Nu väntar nya utmaningar 

för benen.

Nu väntar en New York-helg.

En grattis-till-gott-arbete-det-

här-skolåret-resa för barnen.

Resan var inplanerad redan 

innan operationen.

Innan vi visste att jag skulle 

halta mig fram genom till-

varon.

Men, men.

New York är ju en lugn och 

handikappvänlig stad.

Så det ska nog gå bra det här.

Hej och hå.

Halta på.

See ya on måndag!

kryckorna och jag ska på lunch

Idag är det en vecka sedan 

operationen.

Det firar jag med att gå på 

lunch.

Bokklubbslunch.

Sista träffen innan sommaren.

Så.

Nu lämnar jag huset för första 

gången på en vecka.

För första gången på mina nya

ben.

Wish me luck.

sverige - en fisksoppa

Unge Herr Teen och jag pratar 

om sommarlovet.

Om vad vi saknar i Sverige.

Att vi saknar familj och vänner.

Det är vi båda överens om.

Själv saknar jag (surprise!) smågodis.

Och svenska tidningar.

Och böcker.

Tänk att få gå in i en svensk bokhandel. 

Åhhhh!

Unge Herr Teen saknar inget 

särskilt, säger han.

"Ingenting?" undrar jag.

"Nä, jag saknar hela Sverige. Jag 

 saknar liksom inte räkorna utan 

 hela fisksoppan."

I see.

Och snart min son.

Snart reser vi hem till fisksoppan.

ett steg fram och två tillbaka

Att snubbla i trappan 

är lite dumt.

Särskilt när man redan 

är handikappad.

Aj!

porträttfotografering

"Åh, nej. Matte har fått ett nytt objektiv. Nu blir hon så där jobbig igen."

gäddhäng? jag? icke!

Jag läser bloggvännen Tainas inlägg.

Om hur tonårsdottern pikar henne 

för "dallret under armarna". 

Unge Herr H är inne på samma linje.

"Vet du vad jag tänker på när jag ser 

dig?" frågade han häromdagen.

Och kastade busglittiriga blickar på min arm.

"Nä, vaddå?" undrade jag.

Intet ont anande.

"En fisk!" frustade Unge Herr H.

Fullständigt obarmhärtig.

han hittade ut

Unge Herr Teen hittade ut 

ur high school-byggnaden.

Utan GPS.

Men med hjälp av karta.

Det var ju för väl.

jag kan!

Idag har jag gått till brevlådan 

alldeles på egen hand (fot).

Det tar sig.

nytt i kameraväskan

Världens bäste make.

Det har jag.

Titta vad som kom med 

budbil idag!

Ett nytt objektiv till min 

kamera.

Tack snälla Herr Make.

Långt där borta i Detroit.

Nu ska jag bara övertala 

barnen att låta mig ta en 

massa porträttbilder.

studiebesök på high school

Idag ska alla åttondeklassare 

besöka high school.

Så att de vet vad som väntar 

dem nästa år.

Och jag som glömde att skicka 

med Unge Herr Teen min GPS.

Hur ska detta gå?

tisdag utan idol

Tisdag kväll.

Och inget Idol på TV.

Så himla tomt.

Men äsch.

Snart får jag träffa dem igen.

Danny, Adam, Kris, Allison.

Och de andra i gänget.

I augusti tar jag barnen med 

mig och går på konsert.

American Idol 2009 Summer 

Tour.

Det ni.

varm i hjärtat

Unge Herr H ska ha fotbolls-

träning imorgon.

Så jag skickade ett mejl till 

tränaren.

Berättade om operationen.

Att jag nog inte kan köra Unge 

Herr H till träningen.

Och att Herr Make är out of town.

"Inga problem", svarade tränaren.

"Jag kommer och hämtar Unge 

Herr H."

Då blev jag så där varm i hjärtat 

igen.

Som man blir när folk bryr sig.

Och tar hand om en lite grand.

Fast man har ett konstigt efter-

namn.

Och kommer fråmm Swiden.

utan mina assistenter

Vardag efter Memorial Day.

Herr Make ska på jobbresa.

Barnen ska tillbaka till skolan.

Det är nu det gäller.

Det är nu jag ska klara mig 

på mina nyopererade ben.

Helt utan mina duktiga 

assistenter.

kryckeri, kryckera

Tack vare de här kan jag gå på 

toaletten utan hjälp.

Ingen självklarhet i dessa dagar.

...

Piffig uppfinning.

grattis mamma!

Vågar knappt skriva detta inlägg.

Men jag har dubbelkollat kalendern.

Och det ÄR idag du fyller år.

Hoppas att du haft en fin födelsedag.

Jag saknar dig och längtar tills vi ses.

Många, många grattiskramar!

Min mamma. Den allra finaste.

så gick det till

Kö

Operationskliniken öppnade kvart 

över sex på morgonen.

Då hade det bildats en liten kö 

utanför.

Ungefär som när Konsum öppnar.

Inskrivning

Nya papper att skriva under.

Papper om - surprise! - farorna med 

en operation.

Pre op

Litet band på armen och ombyte 

till bomullssärk.

Snitsigt rutig bomullssärk.

Placerad i en säng i en stor sal.

Droppflaskan stod och väntade 

vid sänggaveln.

Och i en skål låg sprutan redo.

Det var då mitt hjärta började 

skena.

På med EKG och anrop på läkare.

- Ajm just nervös. I dånt lajk 

  needles. Give me the dråpp and 

  the hart will be normal.

And so it blev.

Normalt alltså.

Nästan i varje fall.

Narkosläkaren

Sedan kom narkosläkaren och 

pratade lite.

Pratade om ryggbedövningen.

- As you are afraid of needles I 

  will give you a lugnande medel 

  som sitter i en halvtimme ungefär. 

  Bara medan jag lägger ryggbedöv-

  ningen. Så kan du vara vaken sedan.

- But I dånt want to sleep. I dånt lajk

  drugs.

- This is only like a glass of wine. You 

  will feel relaxed.

- Can't I have a glass of wine instead?

Jo, men jag är ju så rolig.

- Believe me. Our stuff is much better.

Och lika rolig var narkosläkaren. 

Operationen

- Nu ska du bara sätta dig upp medan vi 

  tvättar ryggen och lägger bedövningen.

- I fil dizzy.

Zzzzznark.

Sedan vaknade jag inte förrän det var 

kanske tio minuter kvar av operationen.

Jädrar alltså.

Jädrar vilket starkt vin de har i Amerikat.

Men jag hann kika lite på mitt ena knä på TV-skärmen. 

När läkaren var inne med kameran i det. Det såg mest 

konstigt ut. Faktiskt.

Uppvaket

Ny sal med nya patienter.

EKG och syreslang i näsan.

Lyssnade på min iPod.

Lyssnade på Danny.

Gokey ni vet.

Och kände hur känseln kom 

tillbaka i benen.

Utsläppt

Klockan tolv blev jag hämtad av

Herr Make och barnen.

Hem till soffan med starka värk-

tabletter.

Och här ligger jag fortfarande.

I soffan.

Fast utan de starka tabletterna.

Bekås I dånt lajk drugs.

You know.

ren igen

Imorgon ska jag få duscha.

Och ta av de tjocka förbanden.

Åh.

Jag kan knappt bärga mig.

Imorgon.

för ett år sedan

Funderingar för ett år sedan.

På look-and-see resan.

Tänk.

Nu äger vi ett precis ett sådant

hus.

Med gym i källaren.

Och basketkorg på uppfarten.

hoppsan ..!

Alltså.

Nu blev det visst lite fel.

NÄSTA söndag är det ju 

Mors Dag.

Tur att jag har uppmärksammade 

bloggvänner som håller koll åt mig.

Så lilla mamma.

Hoppas att du får en härlig

Mors Dag NÄSTA vecka.

Och så hoppas jag att du 

får en härlig söndag idag.

En alldeles vanlig härlig 

söndag.

Men imorgon gratulerar 

jag dig igen.

För då är det ju din  födelse-

dag.

Det vet jag alldeles säkert.

Nästan alldeles säkert.

Puss från din förvirrade lilla 

dotter.

grattis lilla mamma

Mamma!

Åh, vad jag önskar att jag 

var hos dig nu.

Så jag kunde ge dig en 

Mors Dag-kram.

Äta en kanelbulle i solen.

Ta en promenad i hamnen.

Nej, förresten. Den där promenaden 

hade jag fått stå över. 

Åh, vad jag saknar dig.

Och längtar tills vi ses i 

sommar.

Många Mors Dags-kjamaj 

till dig idag.

Världens bästaste.

Finaste.

Mamma.

dagen efter

Någon ryggbedövning kan 

tyvärr jag inte rapportera 

om.

Hjärtat rusade och jag blev 

nedsövd.

Japp.

Precis så mycket superkvinna 

är jag ...

Status:

Båda benen kvar. Ingen rullstol. Och beordrad viloläge.

för exakt ett år sedan

För precis ett år sedan gjorde vi vår 

look-and-see-trip till Philadelphia.

Då visste vi ingenting.

Inte var vi skulle bo.

OM vi skulle bo här.

Inte vilken skola vi skulle välja

till barnen.

Inte vilken typ av hus vi skulle

köpa.

OM vi skulle köpa.

Då for vi runt som galningar.

Vi tittade på hus efter hus.

Besökte skola efter skola.

För precis ett år sedan idag.

Hjälp.

Vart tog det året vägen?

svengelska

- Åh, nu får jag så mycket

att göra upp.

Suckade Söta K när hon 

gick till skolan i morse.

Efter att ha varit hemma

i tre förkylda dagar.

"Göra upp".

Som i "make up".

Som i "ta igen".

Ta igen skolarbete.

Som vi säger på svenska.

en dag kvar

Började dagen med 

en promenad.

En lång promenad i 

solskenet.

Måste ju passa på 

så länge jag kan.

försvunnet barn

Mitt i Idol-finalen bryts 

sändningen.

Ett meddelande går ut till

oss tittare.

En efterlysning.

Ett "Ambert Alert".

På en man som kidnappat 

sitt barn.

Och som nu är på flykt i en 

svart Audi.

Man ber oss ringa polisen.

Om vi ser mannen i Audin.

Och plötsligt.

Alldeles plötsligt.

Känns Idol-finalen lite mindre 

viktig.

oj, vad många!

Antal röster i kvällens

American Idol.

Knappt hundra miljoner.

Av landets 350 miljoner 

invånare.

Hundra miljoner!

Det svindlar.

and the winner is ...

Jag har varit på konsert.

Hemma i TV-soffan.

Finalen av American 

Idol visades nu ikväll.

Wow, säger jag bara.

Vilken show.

Så många bra artister.

Fergie.

Lionel Richie.

Cyndi Lauper.

Rod Stewart.

Kiss.

Keith Urban.

Jason Mraz.

Latifah.

Steve Martin.

På banjo!

Santana.

Och så alla Idol-

deltagare förstås.

Vem som vann?

Kris Allen heter han.

En flickfavorit.

Som visserligen är söt.

Men som inte  sjunger lika 

bra som Adam och Danny.

Tycker jag alltså.

(fortfarande) två dagar kvar

Bästa förberedelsen inför 

Beach 2009.

En inplanerad knäoperation.

Man tappar aptiten totalt.

välkomna till söta k

Söta K har designat om 

sin blogg.

Välkomna dit.

När ni har vägarna förbi.

två dagar kvar

Pratade med Mrs B.

Berättade om operationen.

Sa att jag är nervös.

"Skulle det kännas bättre 

om jag följer med dig dit?"

Undrade den snälla Mrs B.

Som bor några hus bort.

Vars son spelar i samma fot-

bollslag som Unge Herr H.

Som jag nästan inte känner 

alls.

Och folk säger att amerikan-

er är ytliga.

final i american idol

Ikväll var det final i American Idol.

Resultatet får vi veta i morgondagens program.

Men en final utan Danny.

Gokey, ni vet.

Det är liksom ingen riktig final.

tre dagar kvar

De ringde från sjukhuset.

Ville ställa några frågor

inför operationen.

Om jag opererats tidigare.

Om jag är allergisk mot

mediciner.

Om jag har hjärtproblem.

Leverproblem.

Njurproblem.

Hur lång jag är.

Hur mycket jag väger.

Och om jag har skrivit något

"living will".

- Living what?

-  A document to make known 

  your whishes regarding pro-

  longing medical treatments.

Livsuppehållande åtgärder.

- Eh, no.

- You're probably to young to 

  have done that.

Det får jag verkligen hoppas.

Livsuppehållande åtgärder.

Jag inser ju att de ställer 

sådana frågor som rutin.

Men ändå.

Jag blev inte mindre nervös

efter det samtalet.

no limo

Unge Herr Teen går i åttan.

Sista året i middle school.

Nästa år väntar high school.

Detta ska så klart firas.

Med middag på skolan.

Middag och dans.

I inbjudan får vi lite klädtips.

Eller tips och tips.

Snarare direktiv.

Young men ska bära skjorta

 och slips står det.

Young ladies har som vanligt 

lite mer att välja på.

Kjol och blus till exempel.

Eller kostymbyxa.

Eller modest (?) halvformell

klänning.

Dock inte klänning utan axelband.

Förbjudet!

Vidare poängteras det i direktiven

förlåt, inbjudan att det är en informell 

tillställning.

Frackar och långklänningar är alltså

inte lämpliga.

Inte heller limousin.

Den kan man lämna hemma.

Näe!

Menar de att Unge Herr Teen ska 

komma till festen i vanlig bil?

I vanlig Volkswagen Tiguan.

Näe.

Detta är ju snudd på skandal.

Ingen limousin!

Vad är det här för land egentligen?

poff sa det bara

Måndag.

Dagen då luften 

gick ur mig.

Poff.

Tisdag.

Dagen då luften 

kom tillbaka.

fyra dagar kvar

Måndag morgon.

Transportsträckan har 

inletts.

Transportsträckan mot

fredagens operation.

Om jag skriver det med små 

bokstäver blir det mindre läskigt.

Åh, vad det ska bli skönt

när det blir helg igen.

grattis fredde!

Hipp hipp hurra!

Och kram från oss 

i Amerikat.

Barnens kusin Fredrik fyller 11 år.

härliga ogrästider

Flera veckor av regn.

Och nu värme.

Det gillar ogräset.

Det växer som ...

Tja.

Som ogräs faktiskt.

ny europakunskap

Söta K och Unge Herr H läser 

om Europa i skolan.

En massa bra saker får de lära 

sig.

Att alla holländare har träskor 

till exempel.

För de ska att slippa bli blöta 

om fötterna.

Jodå.

Sådant får man lära sig i Amerikat.

stolt mamma

Unge Herr H hälsar och 

tackar för alla pysseltips!

Vad sägs om gårdagens 

kreationer?

Minitidningar.

Miniatyrpalett av lera.

Har ni sett en finare pensel? Gjord av lera och en tandpetare.

besök från swiden

Ikväll får vi besök från Swiden.

Herr Makes mammas mans 

systers barns far.

Haha.

Fick ni ihop det?

Annars kan man bara säga

Herr Makes farbror.

För det är ju det han är.

Men det var kuligare att krångla 

till det. Att förvirra er lite.

Ikväll kommer han i varje 

fall på snabbvisit.

Vilket vi ser fram emot.

Vi är ju inte så bortskämda 

med besök här i Amerikat.

Nämligen.

pyssel-efterlysning

Någon som vet om det finns något bra

Panduoro Hobby-aktigt i Amerikat?

Unge Herr H har pysselbehov.

Akut pysselbehov.

hjälp! de kan ju bli blöta!

För ovanlighetens skull regnar det 

idag.

"Ovanlighetens skull."

Hörde ni ironin?

Och som den goda moder jag är, 

körde jag barnen till bussen imorse.

Alla de hundrafemtio meterna.

Så att de slapp gå ut i regnet och bli 

blöta.

Hjälp jag tror jag håller på att bli 

amerikansk!

Jag tror inte att barnen tål regn.

Söta K och Unge Herr Teen på väg till bussen.

Unge Herr H är förkyld och stannar hemma.

bye, bye danny

88 miljoner TV-tittare röstade 

inför kvällens American Idol.

88 miljoner!

Siffran är svindlande.

Själv röstade jag inte.

Vilket är lite synd.

Danny skulle nämligen behövt 

min röst.

Danny Gokey, ni vet.

Ikväll åkte han ur tävlingen.

Som god trea.

Mycket god trea.

före-operationen-besöket

Ryggbedövningen

"Om du vill kan du dessutom få ett sömnmedel."

"Nej tack. Jag vill vara vaken. Jag vill ha kontroll."

"Okej, då kan du se operationen på en tv-skärm.

 Det är faktiskt ganska intressant."

"Ja, eller så kan jag blunda."

Biverkningar av ryggbedövningen

"Det kan läcka ut ryggmärgsvätska. Då kan du få 

rejäl huvudvärk. Det brukar gå över av sig själv. 

Men om det inte gör det får du komma tillbaka 

och täppa till läckaget."

Gulp.

Operationen

"Doktorn ska rensa baksidan av knäskålarna. 

Och så ska han klippa upp humhumhum (eller 

vad det nu hette) så att det blir lättare för knä-

skålarna att glida. Ibland fungerar inte det.

Då måste du göra en RIKTIG operation 

och flytta knäskålarna.

Dubbel-gulp.

Risker med operationen

"Blödningar, infektion, blodproppar, svullnad, 

stelhet, värk ... you name it."

"Äsch, jag är mest nervös för ryggbedövningen."

"Jag förstår. Det hade jag också varit."

Trippel-gulp.

Pappersexercis

"Vill du signera de här papperna där det 

står att du är medveten om riskerna?"

Så klart. Detta är ju Amerikat. Bye, bye diamant-

beströdda rullstol.

Undersökning

"Jag ska bara mäta ditt blodtryck. Sedan är vi 

klara."

Mest förvånande

Det där blodtrycket. Det var alldeles, alldeles 

normalt.

nio dagar kvar

Idag ska jag till läkaren.

Igen.

En kontroll innan opera-

tionen.

Vad det nu kan innebära.

på promenad

Ute och motionerar alla benen.

en känsla av sommar

tjuvlyssnat

Samtal mellan två flickor

i Söta K:s klass.

"I hate my mom."

"Why?"

"She had an affair with 

 another man."

"What!?"

"Now she and dad are 

 getting a divorce."

elva dagar kvar

Jag Googlar ryggbedövningar.

Och drömmer mardrömmar om 

knäoperationer.

"Tänk om jag blir förlamad."

Säger jag till Herr Make.

Dramatisk? Jag?

"Äsch, då stämmer vi sjukhuset 

och köper en lyxig rullstol för 

pengarna."

Svarar den käre maken.

slutpausat

I am back!

Precis som sommaren.

No more regn.

Och dryga tjugo grader.

Najsigt.

trevlig helg!

Nähä.

Nu tar jag bloggpaus.

Ända till måndag.

See you då!

dagens väder

Tillfälligt uppehåll.

Men bara tillfälligt.

Ikväll och imorgon 

väntas nya åskskurar.

Suck.

återbesök hos ortopeden

Läskigt

Killen som skrek i behand-

lingsrummet bredvid.

Av smärta?

Mer läskigt

Killen som låg på en bår vid

receptionen.

Sovandes.

Bandagerad.

Fastspänd.

Svullen och blåslagen.

Urläskigt

Jag måste opereras!

Titthålsoperation på 

båda knäna.

Om ett par veckor.

Med ryggbedövning.

"I don't want to sleep."

"No, you will get a rygg-

bedövning. En sådan som 

man får när man föder 

barn."

"But I never had any 

anaesthesia when I got my 

kids. Not even with my twins. 

I am not afraid of pain."

"Oh, you're a superwoman!"

"That's right. May I have just 

lokalbedövning please?"

"Sorry, this surgery is to big 

to have just a lokalbedövning."

"Crap!"

Sa jag inte ... Man jag tänkte det!

Och jag tänker det fortfarande! 

Ryggbedövning!? Hjääälp!

regnigt och vackert

När jag öppnar ytterdörren.

väderrapport

Ösregn och åska.

Flodvarning.

Och så lite tornado-

varning ovanpå det.

Håll i hatten!

middleschoolföräldrar

Man ska ju inte dra alla över en kam.

Men äsch.

Jag gör det ändå.

Det var ju väldigt vad amerikanska 

middleschoolföräldrar ser omoderna ut.

skolkonsert

Nu har jag och Herr Make varit

på konsert.

Middleschool-konsert.

Söta K och en massa andra 

skönsjungande barn på scen.

Alla klädda i den obligatoriska 

färgen svart.

Svart i alla möjliga urtvättade 

nyanser.

Det sjöngs Hallelujahsånger.

Musikalsånger.

Operasånger.

En falsk ABBA-sång.

Och någon sång från Grease.

Det sjöngs höga toner.

Och mörka toner.

Klara toner.

Och målbrottiga toner.

Men det sjöngs.

Oj, vad det sjöngs.

Och Idol.

Jo, det hann vi precis hem

för att se.

Phew!

dålig planering

Ibland blir man tokig på 

den amerikanska skolan.

Underliga klädregler.

Onyttig mat i matsalen.

Belöningar i form av godis.

Och ikväll.

Konsert i aulan.

Söta K ska sjunga.

Samtidigt som American 

Idol går på TV.

Vilket himla sätt.

hälsning från russin

"Kul att ni gillar min krage.

Själv tycker jag att den är

obekväm.

Man stöter hela tiden i saker 

med den.

Och håll med om att den hade 

varit snyggare om den varit 

rosa.

Och lite glittrig.

Fast sådant förstår sig ju inte

min veterinär på.

Han sa att jag ska ha kragen för 

att jag har kli.

Kli under svansen.

Så att säga.

Jag fick salva också.

Så nu mår jag bättre.

Nu behöver jag bara ha kragen 

när jag är ensam hemma.

Matte tror nämligen att jag 

kliar mig i smyg då.

Fnys.

Klart att jag inte gör.

Voff. Voff. 

Hälsar Russin."

Så här trivs jag bäst.

Utan koppel. Utan krage.

vårmode

lycka är ...

... en egen syren i trädgården.

väderrapport

Nu har det regnat

i snart en vecka.

Regn. Regn. Och åter regn.

Förra veckan var det 

35 grader varmt.

Svettigt. Svettigare. Svettigast.

Jag bara undrar.

Vad är det för fel på 

lagom?

Fast inget ont som inte har något gott med sig. 

Fotbollsträningar och fotbollsmatcher ställs in 

på löpande band. Lugna och sköna kvällar med 

andra ord.

smycke-pyssel

Här har det smyckepysslats

mest hela helgen.

  

  

Vårkollektionen.

nöff, nöff

Unge Herr Teen är lite förkyld.

Varje gång jag kommer i närheten 

grymtar han till.

Allt för att stressa sin lilla mamma.

Om det funkar?

Nä.

Inte så mycket i varje fall.

språket och jag - del 2

På outleten.

Kliver in på Kenneth Cole.

Säljaren:

- Hi, how are you.

Jag:

- Good. And you?

Jag börjar få kläm på den hälsnings-

frasen nu. Fasiken vad bra jag är.

Känner mig så himla amerikansk.

Säljaren:

- You're not from here. 

  Where do you come from?

Jag:

- Swiden. I'm fråmm Swiden.

Inte SÅ bra kläm på det trots allt.

Säljaren:

- Cool.

språket och jag - del 1

Söta K och jag har varit och handlat.

I bilen på väg hem:

- Mamma, du är den enda jag vet som 

  blandar brittiska (skolengelska) och 

  amerikanska. Det låter ganska coolt.