det där med att tigga godis

"Fattig man, ge mig lite i din hand."

Nej, nej.

Historien slutar inte med det.

Här är syster Åsas senaste kommentar

om mitt godistiggeri:

"Ja den var verkligen bra för oavsett hur lite godis 

jag hade kvar så tyckte jag alltid synd om dej och 

delade med mej! 

Det kanske var därför jag hittade en ny strategi...

minns du att jag sen började bita lite i alla godis-

bitarna??? Sen var det slut på "fattig man-ge mej 

lite i min hand", då var det ingen som ville ha mitt 

godis."

Oj, oj, oj.

Vilka roliga barndomsminnen.

Och vilket smart lillasyster.

(För så desperat var jag ju inte att jag ville ha 

halvätna godisbitar.)

brrrr

I förrgår var det 35 grader.

Idag är det 14 grader.

Tala om galencrazy väder!

månadsbilden - april 2009

Så mycket Valborgsfirande 

blir det inte i Amerikat.

Här är det en vanlig dag.

En alldeles vanlig torsdag.

Eller nej.

En helt helt vanlig dag är det 

faktiskt inte.

Det är ju dagen för månads-

bilden.

Månadsbilden från min lilla 

creek.

En otrolig skillnad från förra

månaden.

Man riktigt hör hur naturen får

liv igen efter den långa och kalla 

vintern.

Underbart.

APRIL

MARS

FEBRUARI

JANUARI

Är ni nyfikna på de andra månadsbilderna?

Kika in hos Camilla. Där finns länkar.

visste jag väl

Sean Penn och hans fru ska 

skiljas.

Det står det i varje fall i

vissa tidningar.

Ja, så kan det gå.

Om man glömmer att tacka

sin fru i talet på Oscarsgalan.

tack för hjälpen!

Jo tack, magnetröntgen

gick bra.

Jag drabbades inte av 

klaustrofobi.

Fick inte panik.

Nös inte.

Man måste ju ligga stilla.

Det började inte klia 

någonstans.

Jag sa bara "I'm fråmm 

Swiden" en gång.

Nä.

Två förresten.

Men ändå.

Så tack för all tum-

hållning.

Och fingercrossning.

Nu kan ni koppla av.

Ända till nästa vecka.

Då behöver jag er hjälp

igen.

Med nya crossade fingrar.

Då är det dags för åter-

besök hos ortopeden.

Då ska jag få besked.

På vad det är som knakar

och tar emot i mitt knä.

Huga.

cross your fingers!

Nu gäller det.

Idag ska jag på magnetröntgen.

MRI.

Ni glömmer väl inte att hålla 

alla tummar.

Och crossa alla fingers.

"fattig man ..."

Fick den här fina kommentaren från 

min syster Åsa. 

Apropå att jag slukade godiset som 

Herr Make hade med sig från Swiden.

"Kära syster...det var likadant när vi var små... 

Minns du att du åt upp godiset först och sen 

satte du fram handen och sa "fattig man, ge 

mej lite i min hand..." 

så fick du lite av mej oxå... :)"

Nämen Åsa.

Så kan det väl inte ha varit.

Du måste ha kommit ihåg fel.

Eller.

Okej då.

Jag erkänner.

Jag var likadan som barn.

En godisslukare.

Men en smart godisslukare.

"Fattig man. Ge mig lite i min hand."

Så himla smart alltså.

Det måste jag genast testa på Söta K.

Mohahaha.

h&m - here we come

Värmeböljan kom så plötsligt.

Och gjorde behovet av nya 

sommarkläder så akut.

Så igår åkte vi på inköpstur.

Jag och barnen.

50 minuter härifrån ligger 

ett stort H&M.

Dit körde vi.

I 35 graders värme.

Tänk.

Vi bor i landet där "allt finns".

Med en jättestor shoppingmall 

bara några minuter bort.

Och så åker vi flera mil för att 

komma till kära gamla H&M.

Det är patriotism det.

Så här mycket har Söta K vuxit sedan förra sommaren.

"slurp" sa det bara

Smågodiset som Herr Make 

hade med sig från Swiden.

Det försvann i ett nafs.

Jag är nämligen inte så måttlig 

av mig. Inte alls faktiskt.

Oj, vad gott det var.

Och oj, vad jag glömde att 

dokumentera.

Det ska man göra i sann blogganda.

Är ni nyfikna på vad Herr Make 

hade med sig hem?

Kika in på Söta Ks blogg.

Hon är nämligen betydligt spar-

sammare än sin mamma.

Hon har godis kvar.

OCH hon har fotograferat.

sköna söndag ... näe!

Först spelade Unge Herr H 

fotboll.

I 35 graders värme.

Sedan spelade Unge Herr Teen 

fotboll.

I 35 graders värme.

Övriga familjemedlemmar agerade

publik.

I 35 graders värme.

Attans vad varmt.

Attans vad migränen slog till på 

kvällen.

härliga lördag

En solstol på altanen.

Tropiskt värme.

Meteorologerna hade rätt. 

Över trettio grader.

En hemvändande Herr Make.

Puss på dig Herr Make.

Svenskt smågodis.

Dagsfärska kvällstidningar.

Ibland är livet extra skönt.

Här ligger jag och läser dagsfärska svenska tidningar.

Vilken oerhörd lycka!

rekord i sikte

En värmebölja är på väg in över 

Philly.

Jag är redo att ta emot den. 

Sitter här i shorts och linne. 

I fyra dagar ska vi få tempera-

turer över 30 grader.

Pust.

Ett rekord enligt meteorologerna.

Inte sedan 2008 har det varit över 

30 grader fyra dagar i sträck.

I september 2008 närmare bestämt.

Åh, vad jag är fascinerad över det 

amerikanska folkets tidsperspektiv.

September 2008.

Jag säger då det.

va? vaddå? moi?

Kommer ni ihåg den där killen 

som ringde till mig?

Han som ville att jag skulle 

skänka pengar till polisen.

Han ringde igen.

Sjuttsiken också, tänkte jag.

Han vill kolla så att jag har 

betalt det jag lovade.

Men det var inte därför han 

ringde.

Han ville bara tacka för senast.

För att jag varit så trevlig att 

prata med.

För att jag hade räddat hans 

jobbkväll.

För att jag var så positiv.

Han vill ha MER pengar, tänkte jag.

Vilket utstuderat sätt.

För att jag sände ut så bra 

energi.

Hur mycket ville han ha egentligen?

För att vi fått så bra kontakt.

Oookeeej ..?

Och så sa han att jag har fin 

accent.

Smickrare där.

Och undrade om vi kanske 

kunde ses någon gång.

Hoppsan. 

Vet ni vad jag svarade?

Maybe.

Maybe!?

Ja, men jag är ju så himla artig.

Men sedan förstod jag att han 

faktiskt bad om en dejt.

Jag har varit gift så länge att jag inte 

uppfattar de mest uppenbara signaler.

- I am sorry, but I don't think so.

Sa jag och kände mig ändå lite 

smickrad.

Jag menar, en beundrare är ju ändå en 

beundrare.

Tills jag insåg att han faktiskt

har min adress.

Då kände jag mig lite upprörd.

För tänk om han får för sig att 

söka upp mig.

Jodå, sådant har jag varit med om förr.

Då var det en religiös knarkare som 

jag var vänlig mot. Han började förfölja

mig och kalla mig sin älskade syster.

Så nu sitter jag här och väntar 

på att dörrklockan ska plinga.

- Det är från polisen. 

  Var god och följ med.

Gulp.

grattis astrid

Allra finaste lilla Guddottern 

fyller år idag.

Ett stort grattis på din dag,

Astrid!

Hipp, hipp.

Hurra!

Hurra!

Hurra!

  

Min lilla Guddotter Astrid fyller 9 år idag.

dagens mest irriterande

Körde till en skoaffär.

En halvtimme härifrån.

Bara för att upptäcka att jag 

glömt plånboken hemma.

I den andra väskan.

Suck.

det luktar sverige

Det är så vårigt och fint här 

i min lilla förort.

När jag öppnar ytterdörren 

luktar det skolavslutning.

Svensk skolavslutning.

Åh, jag tror att jag blir lite

hemlängtig.

cops

Idag såg jag på två poliser i den 

lokala lilla matbutiken.

Det är rafflande att bo i Amerikat!

skäggigt

Den manliga motsvarigheten

till svärmorskudde?

Mina bilder från Longwood Gardens tar aldrig slut.

mer american idol

45 miljoner röstade till 

kvällens utslagning.

45 miljoner!

american idol

- Real men know how to wear pink.

Sa Paula Abdul i tisdagens Idol.

Jag kan inte annat än att hålla med.

Sen sa hon att Danny (Gokey, ni vet) 

har en "sexy voice".

Jag tror minsann att jag håller med 

om det också.

Fast inte lika sexig som Herr Makes 

röst förstås.

Jo, jag har en sjungande Herr Make.

Fast just nu sjunger han nog inte.

Just nu är han långt borta i Sverige 

och köper smågodis till sin lilla fru.

det där med skor inomhus

Åh, vad jag gillar bloggandet.

Får lära mig en massa nytt hela tiden.

Nu vet jag till exempel att amerikanska 

hantverkare visst brukar ta av sig skorna.

Eller ta på skoskydd.

Det vittnar alla kommentarer om.

Sprinklerkillen var alltså inget unikum.

Hm.

Hur är det med svenska hantverkare då?

Skorna på eller av?

sprinklerkillen

Sista inlägget om sprinklerkillen.

Jo, jag lovar.

Gissa vad han tog på sig innan 

han gick in i huset?

Blå plastskydd.

Blå plastskydd på sina Timberland-

kängor.

Sådana där landstingetplastskydd, ni vet.

Det hade ju aldrig en amerikan

gjort.

oss invandrare emellan

Han kom redan klockan ett.

Servicekillen.

Vi kände genast en gemenskap.

Han bröt på spanska.

Och jag på svenska.

- Wer do jo kam fråmm?

- Swiden.

- Cool. Häv a najs dej.

- Jou tou.

någon gång mellan ...

Här sitter jag och väntar på en 

servicekille.

Han ska fixa vårt sprinkler-

system inför sommaren.

Någon gång mellan 12 och 16

kommer han.

Tala om oprecist.

Mellan tolv och fyra.

Tur att jag är en housewife.

Har ju ändå inget annat för 

mig.

Än att sitta här och vänta.

efter regnet

 

 

tisdagsstatus

Vaknade med en molande huvudvärk.

Och så regnar det fortfarande.

Hej hopp.

mer blomsterfröjd

  

Longwood Gardens.

måndagsvädret

Täckjacka.

Gummistövlar.

Och paraply.

Brrr.

tusen frågor

Nu har jag bokat tid för MRI.

Magnetic Resonance Imaging.

Magnetröntgen.

Det var inte det smidigaste.

11 minuter tog telefonsamtalet.

Jo, jag klockade.

Fick svara på alla möjliga och 

omöjliga frågor.

Om jag har metall i kroppen.

Nä, inte vad jag vet.

Främmande föremål i kroppen?

Det får jag verkligen inte hoppas.

Om jag har klaustrofobi.

Njäe. 

Om jag har permanenta tatu-

eringar.

Nope.

Om jag har permanenta ögon-

linser.

Nej.

Förstod jag den frågan rätt?

Kan man ha permanenta linser?

Om jag opererat hjärnan?

Usch, nej.

Opererat ryggen?

Nä.

Om jag har epelepsi.

Nej. 

Om jag klarar att ligga alldes

stilla i trettio minuter.

Jadå.

Om jag inte behöver nysa vill säga.

Eller får en plötslig hostattack.

Det börjar redan klia i halsen.

Åh, nej! Åh, hjälp!

Jag fick också redogöra för vad 

det är som ska undersökas.

- My knees. My cracking knees.

- What?

- Cracking knees.

- What?

- There's a cracking sound in 

   my knees.

- What's that?

- Well, there is a ...

- ... okay, okay.

Nåja.

Till sist fick jag en tid.

Nästa vecka är det dags.

Håll tummarna!

Eller cross your fingers.

Som vi säger här i Amerikat.

blommig utflykt

I fredags åkte vi till

Longwood Gardens.

Oj, vad blommigt.

Oj, vad vackert.

dubbelt så tomt

Nu är det dubbel så tomt 

här i vårt hus.

Herr Make har åkt på jobb-

resa.

Till Sverige.

Men inget ont som inte har 

något gott med sig.

På lördag kan vi festa på 

svenskt smågodis.

några vänliga ord

- You are such a nice person, 

sa kassörskan.

När jag handlade frukost i den 

lokala lilla matbutiken.

Tänk vad man kan bli glad av 

några enkla små ord.

lördagsvädret

oj vad det blev tyst

Igår var vi tretton.

Idag är vi fem.

Inte en endast liten

gäst kvar i huset.

Det är inte utan att 

det känns lite tomt. 

portugalbesök

En av Söta Ks vänner i 

Portugal är på besök.

Kom igår.

Reser vidare imorgon.

Oj, vad det pratas och 

fnissas.

Oj, vilken lycka.

egna polaroider

Bloggvännen Camilla tipsade om 

att göra digitala polaroidbilder.

Det var jag ju tvungen att prova.

Kul. Kul.

Söta K och Söta V som polaroid.

susan boyle - nu även i amerikat

Nu har även amerikansk TV 

rapporterat om Susan Boyle.

Hon från Britain's Got Talent.

Vilken Askungesaga.

grattis vicky!

Söta lilla Guddottern fyller 6 år 

idag.

Hipp, hipp, hurra!

Och inte nog med det.

Eftersom födelsedagsbarnet är på USA-

besök får vi både krama och äta tårta.

Nybliven 6-åring.

experten har ordet

Oj, vad det var häftigt att 

gå på basket.

Tror faktiskt inte att det kan

bli mer amerikanskt än så.

Tack för biljetterna snälla svärsyster 

och svärbror!

Cheerleaders.

Publikuppvärmare.

En speedad kanin klädd i matchdräkt.

Galna supporters.

Och så spelarna.

Dessa långa muskelknippen 

till män.

Lite farliga.

Lite oputsade.

Lite coolish sådär.

Snajsiga cheerleaders.

Skrev autografer till fansen.

Och underhöll i pauserna.

Kollegorna var på plats.

Det är viktigt att frillan ligger på plats innan matchen börjar, 

tycker Herr Domare.

Uppvärmning.

Ännu mera uppvärmning.

Tänk vad mycket man man använda en brödkavel till!

Uppkast. Startskott. Matchstart. 

Eller vad det nu kallas.

Oj vad de var bra på att pricka korgarna, de där muskelknippena.

Många mål blev det. Eller vad sjutton det nu heter i basket.

Mål? Korgträffar? Prick? Poäng?

Visst kan man vara cool i  knästrumpor.

Eller?

- Allt på plats?

- Jajemen.

Time-out blev det mest hela tiden. 

Först konfererade de stora pojkarna i kostym.

Sedan fick de träningklädda pojkarna veta vad kostym-

pojkarna hade bestämt.

Make som noise, tyckte kaninen.

Som om det inte var tillräckligt nojsigt redan.

Slutresultatet. 

98 points till 76ers och 100 points till Celtics.

Sååå nära. Sååå rafflande.

det var det, det

Nu har jag varit på mitt 

livs första basketmatch.

Inga snyggingar på plan.

Men oj vad många tatue-

ringar.

En himlars massa mål.

Eller vad det nu kan heta i 

basket.

Vinst till "fel" lag.

Och time-out mest hela 

tiden.

Bildbevis kommer.

Inom det snaraste.

bekväma utemöbler i washington

Det fanns ju så många olika hus i Washington. Inte bara vita hus.

vardag igen

Historiens absolut kortaste 

påsklov är slut.

Barnen är tillbaka i skolan.

Herr Make jobbar.

Gästerna fortsätter att mysa.

Regnet regnar.

Blommorna blommar.

Fåglarna kvittrar.

Och bloggerskan ska snart iväg 

på tjejlunch.

En ganska trevlig vanlig tisdag 

med andra ord.

Ikväll väntar basket med The 76ers.

Expertkommentar kommer imorgon.

easter sunday

De amerikanska barnen har 

"egg hunt" på Easter Sunday.

Igår alltså.

Någon egg hunt blev det inte 

för vår del.

Det klarade ju vi av på lördagen. På 

svenskt vis.

Istället styrde vi kosan söderut.

Mot Washington.

Hela dagen traskade vi runt i 

huvudstaden.

Och hela kvällen tillbringade 

vi i bilköer tillbaka till Philly.

Men det är ju en helt annan historia.

 

Vilken känsla att se Vita Huset på riktigt. Någon fika hos familjen Obama blev det dock inte. Barack himself var ju lite upptagen med att 

lösa gisslandramat utanför Afrika. Men, men. Det kommer fler tillfällen.

  

  

Världens minsta Mc Donald's?

Många turister är så klart lika med en massa souvenirförsäljning.