torsdag, maj 26, 2011

för tre år sedan

Det var vårt äventyr i Amerikat
började.

Då var vi på look and see-resa.

Då reste vi runt och letade hus.

Och besökte skolor.

8 kommentarer:

Unknown sa...

ANNA!
Jag läste att du tvekade över att fortsätta blogga efter din flytt till Swiiiden.
Det får du inte göra! nå, nå!
Din blog är så underhållande och jag älskar din humor.

Och så blir det så spännande att får höra om era nya äventyr in Swiiiden yu nå.

Kram, u.

Saltistjejen sa...

Tänk! vad mycket som hänt sedan dess. Så mycket ni varit med om här!!!
Och för oss för 3 år sedan var jag gravid och hade ingen aning om att jag en dryg vecka senare skulle sitta på en tunnelbana i Bronx med vattnet rinnande lngs benen.... Och bara ett par dagar senare ha en liiiiiten liten nyföding i en kuvös.
Livet är verkligen föränderligt. Och fantastiskt!
Kram!

Anonym sa...

Din blogg er virkelig min favorittblogg om dagen. Leser så øyet blir stort og vått!
Hilde:-)

ÅSA sa...

Känns inte alls som om det var länge sedan...vart tar åren vägen...Kram!

Elisabet. sa...

Ja, tänk vad tiden rusar iväg! Ändå kan man inte säga med bestämdhet vad man gjorde förra tisdagen. Jag kan det inte i alla fall.

Marianne sa...

Åh, jag tänker på ditt flyttstök varje dag! Men jag är säker på att du kommer att trivas. Jag är också säker på att du får ett jobb och att det blir bra med skolorna. Och med Russin.

KRAMAR!

anna of sweden sa...

lilla.u
Åh, vad du är snäll. Och uppmuntrande. Svårt att låta bli att blogga när man får sådana fina kommentarer. :)


saltistjejen
Wow! Vilken dramatisk start. Och snart är det treårskalas. Härligt!


hilde
Hallå där! Så glad jag blir av din kommentar. Glöm inte att h¨lla mig uppdaterad! :)

Klem! (Titta, jag kan norsk!)


åsa
Usch, ja. Vart tar de vägen?


elisabet
Då är det himla bra att man har bloggen. När man vill veta när man gjorde vad. :)


marianne
Tack! Det är fint med uppmuntrande ord från någon som nyss gått igenom samma sak.

Annika sa...

OCH nu ska ni hem, buhu...
Ja, det känns faktikst tråkigt för mig att ni ska sticka.
För tre år sen hade jag sjätteklassare på väg in middle school och var nervig för det...
Såklart vill jag att du ska hålla bloggen levande när du blir Anna in Sweden! Massor av huggies!!!