torsdag, februari 26, 2009

torsdagsfundering

Vad konstigt det känns.

När ens lille plutt inte är 
någon liten plutt längre.

När flickorna ringer och 
vill gå på date.

När lille pluttens klass-
kompisar har girlfriends.

Och går hand i hand.

Vad konstigt det känns.

När föräldraskapet är 
på väg in i en ny era.

15 kommentarer:

Veronica sa...

Jag kan tänka mig det. Hade till en början "problem" med att se min lillebror (8 år yngre än mig) bli vuxen.. Han har ju alltid varit hela familjens bebis, konstigt :)

Kramar

Mz.olsson sa...

O ja, det där är så konstigt så det är bara inte sant!!
Och om American Idol - vi får se... just nu har Adam nog gått om som favorit för mig. Men det är långt kvar än, mycket kan hända!! Danny är fortfarande med, precis i hälarna på Adam...

eastcoastmom sa...

Hjälp, börjas det i typ 12-årsåldern menar du? Sonen fyller snart 10, går i 4th grade och bryr sig verkligen inte det minsta om tjejer. Om han inte hade en lillasyster tror jag inte han skulle veta att det finns tjejer, alls.

Lillasyster däremot, hon kommer nog bli farlig, snart.

Taina sa...

Jag antar att din lille plutt är tonåringen? Javisst är det gulligt. Och här är en date seriös! Min dotter har ju dejtat i 5 månader och de är SÅ gulliga när de går hand i hand. Men inte på skolan. Det är förbjudet. Pojkvännen fick kvarsittning en dag när en lärare såg hur han försökte krama min dotter. Som är hans flickvän. Och de 17 år i år! Vad säger man?
Ha en fin torsdag.
Kram!

Milla sa...

Tack för din kommentar hos mej. Har varit med i Viktväktarna i 6 veckor nu, känns så skönt att vara på väg...Vilket äventyr ni är ute på! Min dröm är att få åka till USA, vill så gärna se New York!
Hälsn Milla

ÅSA sa...

...och min lilla Gudson! E tjejerna så framåt så de bjuder ut på date? Vad svarar min gudson då??? Fattar inte heller vart åren tar vägen! Hälsa honom så gott...moster har ju lovat att betala tårtan när han ska gifta sig...sparar redan :)

Utlandsmamman sa...

Ojoj. Ja då är man onekligen stor :) Jag kan förstå att det är lite märkligt när första barnet går in i den fasen. Ytterligare ett steg mot att bli vuxen!

Hemmalycka sa...

Fråga mig jag vet, att det känns jättekonstigt :)
Kram Åsa

Bodil sa...

Hejsan!

Känner lite likadant med min dotter men hon är yngre så det känns mer som att min baby har blivit en liten tös med massa personlighet och humor och det har ju gått så fort....väldigt fort.
Ha det bra i Philadelphia.
Vi har det varmt i dag här i Vermont.
Kram Bodil.

Anonym sa...

Du skriver så himla bra, skrattar åt dina iakttagelser och känner igen många av dina funderingar. Speciellet de där med shorts under vintern?! Efter några år här, har man ju vant sig
Dessutom klagar du inte så mycket på USA. Tråkigt med de som bara klagar och tror att Sverige är bäst. Besöker dina trakter i helgen...King of Prussia. Ska hälsa på dottern som går på college i Pennsylvania./BEA i WI

anna of sweden sa...

Veronica
Det är väl så det är. Ens småsyskon och barn är nog små livet ut på något sätt.


Mz. olsson
Nej, nej, nej. Danny ligger etta! ;)


eastcoastmom
Haha. Hur gammal är lillasyster som kommer att bli farlig? ;)

Nä, med tioåringen blir det nog lugnt ett tag till. Min lille plutt är i detta fallet fjortonåringen. Fast han är inte heller intresserad av tjejer. Mer av fotboll. Men flickorna är intresserade av honom. Känns märkligt för en liten mamma.


Taina
Nä, vad säger man ...!? En kram är ju alldeles rysligt allvarlig. :)


Milla
Håller tummarna för att din USA-dröm blir sann. New York är en så härlig stad.


Åsa
Den lille gudsonen säger "tack men nej tack"! ;)


Utlandsmamman
Ja, det är svårt att förstå. Det går så snabbt ... Han var ju nyss så liten.


Åsa
Tror du att han kan lära sig att frisera sin mamma som din dotter gör? :D


Bodil
Jo, så känns det väl hela tiden på något sätt. Det händer ju så himla mycket med barn hela tiden.


BEA
Hej! Vad kul att du hittade hit till min blogg. Var i USA bor du? Har du bott här länge? Lite nyfiken bara ... :)

Titti sa...

Jasså,även i amerikat är det date på g.Här med...Man vet inte riktigt vad man ska säga till dem...Jag får ofta höra."Mäh,du fattar ju inte".. Man biter ihop och hoppas att de har huvet på skaft ;) Hoppas du har en bra dag!!
Hälsn./Titti

Anonym sa...

ja, usch visst känns det både konstigt, sorgligt, kul, spännande och ångestfyllt.....tycker jag som tur är har vi även en 3-åring-tänk vilka små problem det är att hålla reda på vantar och galonkläder jämfört med att ha en tonåring:-)

Ha Världens lättate och snällate tonåring (just nu i alla fall) men just ångesten över vad som kan hända är skrämmande tycker jag.

SAmtidigt är det härligt att se att det faktiskt blir fina människor av barnen-man har gjort sitt bästa och det är nog bra nog!! (Tänk alla gånger man inte varit världens bästa mamma, irriterat sig, skrikit, "hotat", mutat etc....men det är nog ok ändå, hon är trygg, fin, duktig och harmonisk) sorry, blev alldeles känslosam, men jag hoppas du fattar min poäng och jag håller ned dif-Det känns konsigt att se inte var en liten plutt längre. Det var ju just nyligen hon var min första bebis....

kram/ Amelie

katarina sa...

Alex ska på sin första date idag-de ska gå på bio.
Känns onekligen lite konstigt.

anna of sweden sa...

Titti
Men vad de där barnen inte förstår är att man ju själv precis var tonåring. Man vet ju precis hur det är. Eller ..?


Amelie
Jo men man blir ju känslosam. Man inser att livet bara rusar iväg. Och som du säger, de var ju nyss ens små bebisar. Men det är livet gång och det gäller att hänga med och njuta av varje tid.


Katarina
Wow! DEN lille plutten? Han är ju till och med en ännu mindre plutt! ;)

Här dejtas det inte. E. snarare värjer sig. Men han har väl inte hittat den rätta ännu! ;)