Inför dagens besök har jag fått en tiosidig
hälsodeklaration att fylla i.
The kiropraktor vill veta allt.
Om jag opererat bort några visdomständer
till exempel.
Andra operationer också för den delen.
Hon vill veta om jag haft någon depression.
Om jag är allergisk.
Om jag har humörsvängningar.
Om jag någon gång fallit från en hög höjd.
Hon vill veta vad jag haft för barnsjukdomar.
Om det finns några sjukdomar i släkten.
Och en massa annat.
Jag får även försäkra att jag känner till
riskerna med en behandling.
Japp. Det här är Amerikat.
Jag får försäkra att jag vet att man kan få
frakturer av en behandling.
Aj!
Att man kan få muskelsträckningar.
Eller stukningar.
Att leder kan hamna fel.
Eller att kotor kan flytta lite på sig.
Hög puls däremot.
Det står det inget om.
Fast det är klart.
Det får man kanske inte av behandlingen.
Bara av att läsa om riskerna med den.
6 kommentarer:
Kanske händer det att någon skräms av alla frågor och all information om risker och annat. Kanske händer det att ngn helt enkelt går därifrån. Låter läskigt att gå till Kiropraktor i Amerikat.
Haha, innnan jag skulle föda barn fick jag skriva pâ papper om att sviterna av epiduralen (typ helkroppsförlamning) inte pâ nâgaot vis var klinikens fel, och att jag accepterade dessa...
Jag: Skitskraj. Men det hadlar mest om att i Frankrike har man anammat den amerikanska vanan att stämma varandra i tid och otid, och kliniker och sjukhus vill ha ryggen fri...
Verkar ju farligt att gå till en kiropraker. Kanske bättre med osteopaten...
Kram
M
Later som i Frankrike där man ocksa alltid maste fylla i en massa papper vad man än ska göra!
Kul att läsa om ditt liv over there!
Titta gärna in pa min blogg:
http://martinaengwall.blogspot.com/
Hälsningar,
Martina
Ja, det där får man fylla i vart man än går. Det känns "mkt" ja...
Det gäller väl (för dem) att försäkra sig mot allt om ngt skulle hända. Precautions, always...
Big huggie från DC!!
PS, du får berätta mer om besöken sen, är lite nyfiken, har aldrig varit hos ngn kotknackare...
mammaxtre
Amerikanerna är nog vana. Sådan här pappersexersis är det vart man än ska gå. Allt handlar om att man är rädd för att bli stämd.
sara
Hängslen och livrem i alla lägen.
m
Om man går till en osteopat i Amerikat är det nog samma typ av pappersexersis och samma typ av tänkbara risker. De vill ju alltid ha ryggen fri av rädsla för att stämmas.
martina
Hej och välkommen hit! Jag ska genast kika in hos dig.
annika
Ja, så är det verkligen. Alltid denna rädsla för eventuella stämningar.
Jag har inte riktigt vant mig vid det. Fast amerikanerna tycker kanske inte alls att det är något konstigt.
Huggies!
Skicka en kommentar