Om när jag var i mataffären.
Om när jag halkade på en ärtskida och
handlöst föll till golvet.
Bananskal har man ju hört talas om.
Men en ärtskida ...
Jag tänkte skriva ett dråpligt inlägg.
Om hur tårarna började rinna.
När jag inte kunde ta mig upp från golvet.
På grund av de jäkla knäna.
Jag tänkte skriva ett dråpligt inlägg.
Om hur människor kom rusande från alla
håll.
För att fråga om jag var okej.
Jag tänkte skriva ett dråpligt inlägg.
Om hur en kille fick hjälpa mig upp från
golvet.
Jag tänkte skriva ett dråpligt inlägg.
Om butikschefen.
Som skrev ner mitt namn och adress.
Ifall jag skulle få för mig att stämma affären.
Nä. Det sa han ju inte.
Men det förstår ju vem som helst.
Jag skulle skriva ett dråpligt inlägg.
Men får inte riktigt till det.
Så jag låter väl bli.
Att skriva ett dråpligt inlägg.
21 kommentarer:
Men oj! Hoppas att du inte gjorde dig illa! Låter inget vidare kul det där :/ Höll knäna..?
Kram
Christina
Lewsberry, PA
Åh, lilla Anna, jag hoppas att du inte slog dig i alla fall?
Oh nejjj stackars dej! Var rädd om dig!
/Gunilla i Småland
Ojojoj .., jag tänker hela tiden på hur det ska bli när jag är opererad ..-)
Och vet att ett till synes banalt fall, kan bli till ett elände
Jag vet en som ramlade på en liten plastbricka i fjol och bröt handleden, t.ex.
Usch så dråpligt...
Hoppas du inte har ont nu...
Kram
Usch, vad det låter jobbigt. Ja inte att halka, börja gråta och inte kunna komma upp - utan att ha ett perfekt inlägg och inte hitta rätta vinkeln. Det måste vara det mest retliga. Jag hoppas att du inte gjorde dig illa i fallet.
Kramar
Usch, då. Jag hoppas de hjälpte dig upp och var snälla och trevliga!
Nä, ibland är det bara bäst att skriva som det var.
Men OJ! Vad hemskt det måste ha varit för dig. En bönskida!! Och jag förstår fasiken om du började gråta. Himla knän!!
OCH, klart butiken är rädd för stämning nu. DU skulle ju kunna stämma dem, faktiskt.
Vad sa butikschefen? Bad han tusen ggr om ursäkt?
Hur känns det i dina knän nu då? Slog du dig?
KRAMAR!!!
Christina
Tror att både jag och knäna höll. Det var nog mest chocken och att jag kände mig så fruktansvärt utlämnad där jag satt på govlet utan att kunna komma upp.
Helena
Nej. Det var bara självkänslan som fick sig en törn.
Gunilla
Tänker undvika ärtskidor i fortsättningen. :)
Elisabet
Det var det första Herr Make frågade när jag berättade för honom. Hur det gick med mina handleder ...
Milla
Nej, jag landade mjukt. ;)
Anna
Precis. Kan du tänka dig vilken irriterande situation ..! No vinkel, liksom.
Hoppas att Hlloweenpartyt blir bra. Men det blir det. Med dig som festfixare! :)
Matilda
De var hur snälla och trevliga som helst. Och förmodligen lite rädda ...
Annika
Först tänkte jag att det var konstigt att de inte gav mig en blomma eller något. Som "plåster på såret". Men det hade förmodligen varit samma sak som att erkänna att det var deras fel. Och det vill de ju inte. Inte i stämningarnas förlovade land.
Knäna känns okej. Lite ömma kanske.
Kram.
oj!
Hoppas att du inte gjorde dig väldigt illa. Och att knäna höll för fallet.
kram!
Men allvarligt, min dotter halkade pâ ett plommon i förrgâr pâ vâr supermarché, bara sâ du vet, du är inte ensam.
Kram
Ajajaj! Inte kul alls. Hoppas att de ser till golvet battre i gronsaksavdelningen i den affaren i framtiden.
Hoppas att dina knan inte tog nagon skada av fallet.
Kram
Hoppsansa! Stackars dig Anna och j*vla affär som inte kan hålla borta sina bönskidor från golvet! Jag tycker att de hade kunnat gjort något som "plåster på såren" och kanske det kommer något eftersom de tog ditt namn och din adress.
Det här var ju ingenting du behövde som försöker komma tillbaka efter knäoperationen. Ibland kan det ju ta några dagar innan du känner av något.
Var rädd om dig nu och nästa gång du går in på den där affären så ta med dig skor med JÄTTEdubbar på!
Kramelikram
Men Anna! Om du vill åka skidor får du faktiskt vänta på snön som alla vi andra.
Skönt att du inte gjorde dig illa. Det finns nästan inget läskigare än att falla handlöst.
Men vännen! Så det kan gå, hoppas du mår bättre idag!
...usch skäms för att jag först skrattade...kunde liksom se det framför mej. Jag tänkte ju inte på dina stackars knän...hur gick det med dem? Kram
Nä men vilken tur att du låter bli o skriva ett så dråpligt inlägg...sånt dråpligt inlägg vill man ju inte läsa... ;)
(hoppas det gick bra ändå..)
Kram Gissan
Saltis
Vi höll. Både jag och knäna.
Lillie plein damour
Nej men ... hur gick det för henne då? Inget brutet?
Camilla
Ja, nästa gång ska jag se efter var jag sätter fötterna ...
Taina
Japp. Nu åker dubbarna på.
Kramelikram!
Katarina
Haha. Du lyckas alltid locka mig till skratt med dina kommentarer! :D Den där bönskidan är det närmsta jag tänker komma en skida i vinter. Så det så.
Gabriella
Ja, idag har jag dubbar på fötterna och hjälm på huvudet! ;)
Åsa
Skratta på du bara. Jag sa ju att det var dråpligt. Och knäna höll så det är ingen fara.
Gissan
Nä, det var väl det jag tänkte. Att en sådan dråplig historia vill väl ändå ingen läsa ...
Det var ju tråkigt, Anna. Det är ju inte roligt att trilla omkull, och ännu tråkigare att inte kunna ta sig upp. Skönt att det är OK ändå. TACK för senast - det var sååå trevligt! Kram!
Jag haller med syrran maste jag erkanna....
men mest skrattade jag ju sjalvklart pa ditt underbart "drapliga" inlagg.Du ar ju fantastisk pa att fa till det!! Men vilken tur att knana holl. Dem ar inget roliga!!!!!
EN styrkekram fran mig!!!
Annika
Tack själv. Det var jättetrevligt.
Jessica
Skratta på du bara. ;)
Kram!
Skicka en kommentar