Unge Herr H och Söta K trickade och treatade
med sina kompisar mest hela kvällen.
Unge Herr Teen och jag förvandlade oss till två
riktigt läskiga typer.
Satte oss utanför huset.
Alldeles tysta.
Alldeles stilla.
Med godiset i en kittel framför oss.
När våra byten - de trick or treatande barnen - närmade
sig höll vi andan.
Såg hur de stannade till.
Hörde hur de diskuterade om vi var "for real" eller
inte.
Då.
Precis då hoppade vi upp och ropade bu.
Buuuuuu!
Oj, vilken succé.
Ja, förutom den stackars tonårstjejen som började
gråta.
Henne var det lite synd om.
Men förutom det.
En succé helt enkelt.
Jag blev kallad "cool mom".
Bara det.
Sådant kan man ju leva på länge.
Ända till nästa Halloween ungefär.
Då ska jag bli en ännu coolare mom.
Har nämligen redan börjat smida planer.
Mohahaha.
För upprörda läsare kan jag meddela att vi anpassade
buandet till åldern på våra byten. Stora barn mycket
buuuande. Små barn mindre buuuande. Bara en missräkning
på hela kvällen. Den stackars tonårstjejen. Hon kommer
nog aldrig tillbaka.
Precis innan mörkret föll kom jättespindeln Barry och hans team och hjälpte oss att dekorera trädgården. Jädrar vad de spann.