populäraste fröhaket i byn

Ett lager snö på marken - då blir det tät trafik till fågelmataren.

tryckare & slow dance

I bilen hem från skoldansen.

Jag och Unge Herr H där fram.

Söta K och kompisen i baksätet.

Fnittrar.

Pratar om någon som dansat slow dance.

- Aha, so you call it slow dance, bryter jag in.

  In Sweden we say tryckare, fortsätter jag.

  T r y c k a r e, you know.

Flickorna fnissar ännu mer.

Jag hör en väsning från Unge Herr H i sätet

bredvid.

- Mamma, nu är du lite pinsam.

Ja, ja.

Men man måste ju göra vad man kan för

att sprida det svenska språket i världen.

skoldans i guds hus

Söta K var på dans i går kväll.

Skoldans. 

Arrangerad av en kyrka i närheten.

Alla elever på skolan var inbjudna.

Men alla ville inte komma.

Söta K rapporterar om följade dialog:

Skolkompis J:

Ska du på dansen ikväll?

Skolkompis S:

Näe.

Skolkompis J:

Varför inte?

Skolkompis S:

Det är katolska kyrkan som

ordnar. Jag är ju inte katolik.

Men Herre Gud.

Lägg märke till det lämpliga ordvalet.

Så knussliga är vi inte i den här

familjen.

Skoldans som skoldans.

Let´s dance liksom!

pappa

Jag vet ju att du slutat fylla år.

En konst du gärna får lära mig.

Men ett stilla GRATTIS här på

bloggen kan jag inte låta bli.

Så.

Grattis på din dag.

Födelsedag - eller helt enkelt

bara en vanlig fredag i januari.

det första vårtecknet

Vinden viner.

Dagarna är grå.

Ruggiga.

Fuktiga.

Isiga.

Jag vill ha vår!

Desperat letar jag tecken.

På att våren är i annalkande.

Nu har jag hittat det första.

Bantningsreklam på TV.

På alla kanaler.

För alla sorters preparat.

Det visas före-preparatet-kroppar.

Och efter-preparatet-kroppar.

(Fixade i Photoshop naturligvis.)

Inte vidare kul.

Men dock.

Ett vårtecken.

åldersnoja

Igår kom Unge Herr Teen hem med

en kurskatalog.

Han ska välja kurser till high school.

High school!

I höst blir han en high school elev.

Och jag blir en high school mamma.

Hur i hela friden gick det till?

Hur kan jag som är så ung (hrmpf) ha

ett high school barn?

Jag gick ju precis själv i skolan.

Eller ..?

tomten är god

Nu är det bevisat.

Tomten är god.

Och.

Han läser min blogg.

Fru Ekorre.

Förevigad med teleobjektivet som jag fick av tomten.

(Efter en stilla önskan här på bloggen).

uppskjuten skolstart

Ösregn och minusgrader.

Små slingriga vägar.

Skolbussar gjorda för 

sommarunderlag.

Ingen bra kombination.

Så.

I morse kom mejlet som

barnen sett fram emot.

"All schools will operate

on a two-hour delayed

schedule, today,  Wednes-

day, January 7, 2009"

Två timmars uppskjuten

skolstart.

Hurra!

Barnen jublade och kröp

ner i sina sängar igen.

Det gjorde för övrigt den kloka

modern också.

Och meteorologer.

Ja, de hade ju rätt.

genmanipulerade granar?

Vad är hemligheten med de

amerikanska granarna?

Två veckor i stugvärmen.

Utan att tappa ett barr.

Genmanipulerade?

Eller nåt.

amerikansk meteorologi

De amerikanska meteorologerna verkar vara

i en klass för sig.

Gång på gång visar de sin skicklighet.

Sin pålitlighet.

Eller vad sägs om det här.

Igår (!) ställde skolan in alla sportaktiviteter

i eftermiddag. 

På grund av dagens prognos.

Med isvarning.

Om en halvtimme skulle sporten ha börjat.

För fem minuter sedan började det hagla.

I am impressed.

förvirrande helgdagar

Jag:

Idag kastar jag ut granen.

Söta K:

Men mamma. Vi kan väl vänta till Annandag Knut.

lycka är ...

... när Herr Make ska vara bortrest hela veckan.

MEN.

Får ändrade planer och håller sig hemmavid.

poff!

Där gick startskottet för mitt

nya liv.

Det sunda, ni vet.

Trettonhelgen finns nämligen

inte här i USA.

Så den kan jag inte skylla på.

Här är det vardag igen.

Grå.

Mulen.

Vardag.

Så poff, poff.

Nu börjar jag.

dagens insikt

Att leka fågelfotograf i illröd

dunjacka är igen bra idé.

Alls.

...

jag - en fototok

- Får jag ta några bilder?

- Men mamma. Nu igen?

- Bara några. Snälla ..?

- Suck.

- Snääälla..?

- Kejrå.  

Med en sådan modell är det svårt att inte ta bra bilder.

Allra finaste Söta K.

på måndag

Julen är över.

Det nya året har gjort sitt intåg.

Både här och där bloggas det om

nya vanor.

Om sunda vanor.

Om fräscha vanor.

Och tja.

Varför inte.

Jag är minsann inte den som är den.

Tänker att här skulle det kanske

också börjas.

Bli lite sundare.

Lite hälsosammare.

Med nyttigare mat.

Och mer motion.

Men.

Alltid dessa men.

Första dagen på det nya året var

ju Nyårsdagen.

Som brukligt är.

Ingen bra dag att börja.

Då ska man njuta.

Äta de sista nötterna.

Dricka den sista musten.

Leta upp de sista After Eight-bitarna

i skafferiet.

Och igår.

Igår var det fredag.

Inte heller någon bra dag att börja.

Och nu är det helg.

Det säger ju sig själv.

Absolut inte rätt tidpunkt att börja

ett nytt liv.

Men på måndag.

Då.

Då är det dags.

Då ska jag bli sundheten själv.

Då ska jag börja mitt nya liv.

Mitt nya hälsosamma liv.

Tror jag.

lördagen den 3 januari

Sol ute.

Sol inne.

Sol i hjärta.

Sol i sinne.*

*Fortfarande lätt disighet. Men sol. 

På baksidan har vi en del stora träd. Kvarlevor från tiden innan villaområdet fanns. Härligt!

fredagen den 2 januari

Dagen då jag inte fick någonting gjort.

Varken något nyttigt eller onyttigt.

Dagen då jag drabbades av en släng deppighet.

Dagen då jag och barnen vände med bilen

utanför biografen.

Kön var enorm. Inget kul.

Det får bli en annan gång.

Dagen då jag knappt orkade läsa bloggar.

Då är det illa.

Men.

Imorgon är en ny dag.

Imorgon är det lördag.

Då är jag nog fit for fight igen.

oväntat besök

Mums vad gott med lite fågelfrön.

Tycker Fru Ekorre.

Suddigt?

Hastigt fotograferat genom fönstret.

tyst nyårsfirande

Nyårsafton blev en lugn historia.

Herr Make bjöd (som alltid) på mumsig middag.

(Åh, vad jag är lycklig över att vara gift med en hobbykock.)

Vid tolvslaget byltade hela familjen på sig.

Jackor, stövlar, mössor, vantar.

Attans vad det var kallt.

Med champagneglas i händerna gick vi ut på

altanen.

Förväntansfulla.

Vårt första nyår i Det Stora Landet.

Beredda att avnjuta De Stora Fyrverkerierna.

Smällarna.

Raketerna.

Men tji fick vi.

Tre små raketer kunde vi skåda.

Långt bort i fjärran.

Sedan blev det mörkt.

Och tyst.

Bara att konstatera.

Amerikanerna firar tolvslaget inomhus.

Utan fyrverkerier.

gott nytt!

Gott slut låter så dystert.

Lite ödesdigert.

Men gott nytt är okej.

Så.

Till er alla.

Herr Make.

Unge Herr Teen.

Unge Herr H.

Söta K.

Mamma och pappa.

Syster med familj.

Svärmor och svärfar.

Svärsyster och svärbröder.

Syskonbarn.

Svärsyskonbarn.

Svärsyskonhundar.

Ulrica.

Ann.

Anna.

Moster R och Moster L.

Morbror L och Morbror J.

Fastrar och kusiner.

Vänner och bekantingar.

Och alla nya fina bloggvänner.

(Ingen nämnd. Ingen glömd.)

Till er alla.

Ett riktigt Gott Nytt År!

Låt 2009 bli ett fint år.

Med många kommentarer på bloggen. ;)

nyårsfunderingar

För ett år sedan bodde vi fortfarande

i Portugal.

I Cascais.

På kusten utanför Lissabon.

Soligt, vänligt, vackert.

Varmt.

När det inte regnade vill säga.

Både ute och inne.

Tänk om jag vetat då.

När jag firade in det nya året.

2008.

Att jag ett år senare skulle vara en

amerikansk housewife.

I en förort till Philadelphia.

Life changes.

Cascais utanför Lissabon i Portugal. Där bodde vi i fyra år. Där har jag fortfarande kvar en bit av mitt hjärta.

väderrapport

6 grader.

Blåsigt.

Och strålande sol.

Funderar på om jag ska sätta mig

på altanen en stund i eftermiddag.

Läsa en svensk (tjoho!) tidning.

Och bättra på rynk ... färgen på

kinderna.

nu är glada julen slut, slut, slut

I går kväll lagade Herr Make

pytt på det sista av julskinkan.

Så nu är julen officiellt slut.

I varje fall i den här familjen.

Snipp.

Snapp.

Snut.

hejdå mamma och pappa

Söta K och jag har just lämnat mamma och

pappa på tågstationen.

Efter två härliga veckor tillsammans känns

det lite tomt här i huset.

Men hej och hå.

Snart är det sommar.

Well.

Då ses vi igen.

Tåget till Newark Airport.

Usch vad jag tycker illa om avsked.

dagens fundering

Det verkar som om hela (nåja, halva i varje fall)

bloggvärlden tagit långledigt.

Trist!

Vad ska jag nu läsa på datorn?

Nyheter eller?

söndagsutflykt

Söndagen tillbringades i Lancaster.

Amishfolkets hemtrakter.

På vägarna susar hästkärror fram.

Snabbt som attan går det.

Inuti vagnarna kan man skymta svart-

klädda män och hättförsedda kvinnor.

Det är som att slängas tillbaka till en

annan tid.

En annan värld.

På vägen hem hamnade vi en den

riktiga världen igen.

Den kommersiella världen.

Den där det är mellandags-REA.

Vi råkade hamna på en ny outlet.

Bara råkade alltså.

En liten by i Lancaster. Måste säga att jag blev nyfiken på butiken som hette Lill-Boden.

Tyvärr var den stängd dag, men nästa gång måste jag in och undersöka dess ursprung.

dagens väderförvirring

16,7 grader.

Celsius.

sista shoppingrycket

I övermorgon reser mamma

och pappa hem.

Snyft.

Idag la de i en extra växel.

En extra shoppingväxel.

Outleten besöktes på nytt.

Dollarsedlar prasslade.

Shoppingkassar fylldes.

Och det bästa av allt.

Det var mellandagsresa.

På redan låga outletpriser.

Nästan gratis alltså.

personligt meddelande

Käre Svärbror.

Grattis på födelsedagen.

Långt där borta i The Bay.

PS. Hälsa Svärsyster och de små

Svärbarnen.

annandagen

Start spreading the news, I'm leaving today

I want to be a part of it - New York, New York

These vagabond shoes, are longing to stray

Right through the very heart of it - New York, New York

  

 
  

Oh, how much jag gillar The Big Äpplet!

juldagen

Långpromenad i strålande sol.

Mys i nya flanellpyjamasen.

Sound of Music på DVD.

Nötter och julmust.

Tidig sänggång.

julafton

God mat.

Snäll tomte.

Tindrande barn.

Glittrig gran.

Och natten.

Den blev sen.

Allt för sen.

GOD JUL!

Klockan är halv tio på den amerikanska östkusten.

I Sverige önskar Kalle Anka och hans vänner God Jul.

Här ska vi snart äta frukost.

Med Herr Makes egenhändigt rimmade (haha) julskinka.

Och mitt ojästa vörtbröd.

Amerikansk torrjäst och jag går fortfarande inte ihop!

En riktigt God Jul till er alla!

Anna och hennes vänner önskar God Jul.

jullunch i amerikat

Idag gick barnen sin sista skoldag innan

jullovet.

- Vad fick ni till lunch? undrade jag.

Med den egna barndomens julluncher

i färskt (nåja) minne.

Risgrynsgröt med saftsås alltså.

Plus en clementin.

Och ett pepparkakshjärta.

- Pizza, svarade barnaskaran.

- Med pommesfrites, la de till.

Ja, vad trodde jag egentligen.

Clementin?

C-vitaminer?

Tillåt mig skratta.

isigt och vackert

Kallt så in i Norden.

Blåsigt och isigt.

Men vackert.

Aj så vackert.

Ibland behöver man inte gå så långt för att hitta det vackra.

Från baksidan av vår trädgård.

inget jullov här inte

Dagen.

Före dagen.

Före dopparedagen.

Men lilla barnaskaran går

fortfarande i skolan.

Inte förrän på självaste jul-

afton börjar deras jullov.

Känns lite tungt.

vart tog snön vägen?

Meteorologerna hade spått

snö i helgen.

Enorma mängder.

Ack vad fel de hade.

Däremot kom det regn.

Skyfall.

Som sedan frös till is.

Helt okej för mig.

Men barnen är lite besvikna.

Rimfrostglaserad bil. Gick endast att komma in i

efter behandling med varmt vatten på handtagen.

amerikanskt ljusspektakel

Tänk er en stor gård.

En riktigt stor gård.

En lantegendom närmare bestämt.

Med enorma marker.

Marker som växer och frodas på

sommaren.

Men som ligger i träda på vintern.

Tänk er en smart jordbrukare.

Som ser en möjlighet att tjäna

pengar även på vintern.

Som bygger upp ett stort ljus-

spektakel på sin gård.

Ljusinstallationer av alla dess slag.

Frihetsgudinnan.

Uppbyggd av hundratals lampor.

De tre vise männen.

Uppbyggda av hundratals lampor.

Små renar.

Kossor.

Clowner.

Änglar.

Båtar och pepparkakshus.

Seriefigurer och dinosaurier.

Allt uppbyggt av lampor.

I alla kulörer.

Ett sådant spektakel var vi på igår.

Vi och en mängd andra besökare.

Och alla satt vi i våra bilar och körde

runt där på gården.

För det var drive through.

You know.

Det här är ju Amerikat.

You know.