torsdag, oktober 06, 2011

om osaknad

Jag frågar Den Unge Gymnasisten
vad han saknar från Amerikat.

- Ingenting.

- Ingenting? säger jag. Men något
måste du väl sakna?

Men det gör han inte.

Han trivs verkligen i Swiden.

I sin nya skola.

Och med sina nya svenska kompisar.

9 kommentarer:

  1. Helene S Lundberg6 oktober 2011 kl. 11:51

    Va härligt! Kram

    SvaraRadera
  2. Den där Victoria6 oktober 2011 kl. 11:54

    Men det är ju helt underbart!

    SvaraRadera
  3. Annika6 oktober 2011 kl. 12:46

    Bra. Skönt!
    Det är väl lillasyster som saknar mest...
    Huggies!

    SvaraRadera
  4. Peace in mind6 oktober 2011 kl. 13:32

    Det är lustigt det där, om hur killar och tjejer handskas med verkligheten på sina olika vis. För så upplever jag att det är, olika...

    SvaraRadera
  5. Unknown6 oktober 2011 kl. 14:01

    Underbart!!!

    SvaraRadera
  6. Anna i kaffepaus6 oktober 2011 kl. 15:04

    Här käkas det mycket B1 förstår jag! ;)
    Kram

    SvaraRadera
  7. Desiree6 oktober 2011 kl. 15:05

    Oj jag önskar att jag vore som den unge gymnasisten helt anpassningsbar och flexibel. Själv är jag ju många gånger som en tung lastbil i uppförsbacke ;-)
    Kram!

    SvaraRadera
  8. ÅSA6 oktober 2011 kl. 18:55

    Åh så kul! Det känns som om han har kommit rätt! :)

    SvaraRadera
  9. anna of sweden6 oktober 2011 kl. 19:20

    helene
    Ja, det känns bra. Inte minst för hans föräldrar.


    elvira
    Ja, man vet ju aldrig innan hur det ska bli.


    annika
    Ja, hon saknar mest. Så har det alltid varit.


    peace in mind
    Ja, jag håller med. Killarna är mer "här och nu". Och den skillnaden kan nog sägas stämma in på familjens vuxna också.


    lilla.u
    Ja, verkligen.



    anna
    Varje dag. Flera gånger om dagen. ;)


    desiree
    Jag är också lite mer åt lastbilshållet. Tyvärr.


    åsa
    Ja, han har kommit rätt. Så skönt.

    SvaraRadera

Tack för din kommentar!