De senaste månaderna har varit så otroligt
omtumlande och stressiga.
Med husförsäljning och husköp och packning och
avsked och flytt och pappersexercis och renovering
och jobbsök och etablering av barnen i skolor och
etablering av barnen i fritidsaktiviteter och ingen spis
och ingen diskbänk och stök och röra och ständigt
sällskap av hantverkare ...
Och nu.
När vi varit svenskar i några månader.
När barnen funnit sig tillrätta i sina nya
skolor.
Och när Herr Make kommit igång med
sitt nya jobb.
Nu har luften liksom gått ur mig.
Nu måste jag försöka hitta min plats i
den svenska tillvaron.
Och nu måste jag försöka komma till ro.
Med insikten att jag faktiskt ska stanna
i Sverige den här gången.
Min själ har inte riktigt kommit till den insikten.
Min själ vill fladdra vidare.
Det är tufft när allt kommer ikapp en.. men det blir bra så småningom, när du fått landa lite i det hela. Ge det lite tid bara, lyssna på Mauro och lid lite, sen är det bara att ta nya tag ;).
SvaraRaderaKram Elvira
Åhhh... inser att det inte är lätt... och att jag själv ska gå igenom detta inom en inte allt för långframtid...
SvaraRaderaJag hoppas du landar i detta snart, att du hittar ro och ett jobb.
Åh Anna, jag tror jag förstår vad du går igenom. Jag skulle också vilja komma till ro, men här fladdras det också en del. Fortfarande. Men snart så, har du både jobb och sinnesro.
SvaraRaderaKramelikram
Vet hur du känner dig.
SvaraRaderaJag har fortfarande inte kommit till ro, insett att det blir Sverige resten av livet. Åh, så trist att tänka så.
Bör tilläggas att jag inte bott utomlands sedan Hawaii 2000.
En del kan nog släppa och en del verkar ju aldrig kunna.
Hoppas du får lite ro i alla fall. Man rotar sig ju lite när man får ett jobb och känner att man gör något som betyder något.
Höstdepp kanske?
Kram Karin
Jag förstår hur du känner! Det är svårt att komma tillbaka till Sverige efter en lång tid utomlands. Du får låta det ta tid, uppleva alla för- och nackdelar med Sverige i lugn och ro. Jag både fasar och ser fram emot den dagen vi (förhoppningsvis) kan slå oss till ro i Sverige!
SvaraRaderaLåter lite jobbigt....
SvaraRaderaJa, snart står jag där, mitt i den svenska vardagen och jag bävar lite samtidigt som jag ser fram emot att komma hem. Jag har jobb och vi har vårt hus och barnen skall tillbaka till sin gamla skola, så det underlättar såklart. P blir dock kvar här några månader och det känns lite tungt (fast det är självvalt av mig att åka hem lite tidigare - men det är ändå inte enkelt).
Lycka till! Jag hoppas att du snart finner dig tillrätta och hittar ett trevligt jobb. Kram Lena
Åh Anna vad jag känner igen mig i det där att själen måste få komma till ro när den gärna vill fladdra vidare. Det tar MYCKET längre tid än vad man tror innan själen kommer till ro. För mig börjar det känns mycket bättre nu men jag jobbar nog fortfarande på detta. Det är en lång process som måste få ta sin tid. Känns som ett år är ett minimum innan själens pusselbitar börjar falla till ro och på sin plats. Jag hade nog fladdrat vidare men min C säger att han behöver landa och komma ikapp så jag inväntar honom. Personligen börjar det känns mycket bättre för mig nu. Jag har insett att jag också behöver få landa ordentligt innan jag skyndar vidare till något annat. Det kan mycket väl hända att jag behöver något år till innan jag kommit dit.
SvaraRaderaSkynda långsamt för var dag som går är du ett steg närmre ditt mål.Men jag vet att man lätt blir fartblind då mycket sker så att man nästan blir rastlös i själen och gärna vill skynda vidare.
Kram!
Jag förstår det. Tror det på många vis kan vara svårare att flytta tillbaka hem än att flytta vidare till något nytt. Det måste ta tid.
SvaraRaderaMen jag tycker det låter fantastiskt att era barn anpassat sig så snabbt och bra till Sverige och svenska skolan iallafall!
Stor Kram!!
Sitt stilla och vänta så hinner själen snart ikapp!
SvaraRaderaInse att du är familjens logistikcentrum, dessutom! Som så många kvinnor...
Alla förändringar tar ju tid att anpassa sig till. Det är inte några små saker som hänt i ert liv, men med vetskapen om att saker börjar ordna sig, så kommer det kännas bättre snart. Du har ju intressen. Foto är du oerhört duktig på, nyfunnet intresse för matlagning :) Du tar med familjen på aktiviteter. Sakta ner och känn inåt är mitt tips. Ta en promenad vid havet och känn in allt som hänt. Det kommer bli bra! Kram till dig.
SvaraRaderaÅh, jag vet precis hur det känns. Själen känner sig inte hemma riktigt nånstans. Jag kämpar faktiskt fortfarande med det, efter två år! Det kanske beror på att jag inte känner mig hemma på den platsen vi befinner oss i Sverige. Kanske hade det varit lättare om jag varit i Skåne. Nu är vi dock kanske på väg ut på nytt äventyr, så min själ får fortsätta sväva runt ett tag till. Hoppas att du snart finner dig till rätta!
SvaraRaderaDet kommer.
SvaraRaderaDin själ har kanske inte hunnit över Atlanten än.
Du har kanske varit motorn en lång tid och sånt tar på krafterna, du får hitta på nåt för dig själv, rolig kurs kanske och träning, hjälper mot allt:-). (Jag kommer ihåg du gjort knäoperationer men hoppas det finns någon träningsform som funkar)
SvaraRaderaTror jag förstår det. Någon måste ha stor del i familjens väl och ve, övergripande kollen. Kanske har hon hetat Anna? Känner verkligen igen den där "luften-ur-ballongen"-känslan.
SvaraRaderaMassor av kramar, och en liten påminnelse om att allt får ta sin tid nu.
Det är sannerligen en omställning. Jösses.
SvaraRaderaHoppas hösten kan bli lite lugnare och att du får möjlighet att andas. Gå vid havet. Ta vackra bilder i trädgården.
Kram!
Man undrar vart din själ vill fladdra. Har du frågat?
SvaraRaderaKram
Tips. Du och maken skulle kanske ta en lat weekend nånstans i Europa. Sen kommer ni HEM på ett nytt sätt. Så upplevde jag det i alla fall. Lycka till kram.
SvaraRaderaelvira
SvaraRaderaTack för tipset. Nu ska det lyssnas på Mauro! :)
brysselkakan
Alla varnade att det är tufft. Att det tar ett år ungefär ...
taina
Tror att min sinnesro kanske kommer med jobbet.
Kramelikram!
karin
Och jag tänker ändå inte "Sverige hela livet". Jag tänker Sverige "just nu". Det får du också göra. Det blir lättare så.
Kram!
marie
Det blir nog bra så småningom, men jag måste hitta min plats här. Hitta något stimulerande att göra.
lena
Vi får bilda en förening. Återvändarnas förening. :)
desiree
Ett år är vad alla har sagt till oss. Och jag inser rent förnuftsmässigt att det måste få ta tid, men jag har inget tålamod ... ;)
saltistjejen
Det är jätteskönt att barnen kommit in i skolan så bra. Det är ändå det viktigaste.
Men av tre flyttar - först till Portugal, sedan till USA och nu till Sverige - så är Sverigeflytten den klart svåraste.
olgakatt
Men jag tycker att jag har väntat länge nog ...
annbritt
Jag tycker att jag lyssnat inåt så länge. Är otålig att komma ut ur min "bubbla".
Kram tillbaka!
kattisochgrabbarna
SvaraRaderaÅh, nytt äventyr? Så spännande! Låt själen fladdra lite till! :)
cari
Den hänger där och dinglar någonstans.
monica
Nu ska jag ju snart börja kursen "Sociala medier". Det blir bra för min själ. :)
peace in mind
Det är den allmänna anspänningen. Hur man fixar och fixar och tänker och tänker och planerar och planerar och poff ... så går luften ur en när man är i mål.
Och då är jag ändå inte "renoveringsansvarig". Det är Herr Make. Samtidigt som han har börjat nytt jobb ...
Jag tror att vår familj behöver semester. :)
livet just nu
Kram tillbaka!
anna
Jodå. Jag har frågat. Den är inte så nogräknad säger den. Den kan tänka sig att fladdra lite varstans. Bara den får komma ut på äventyr. :)
helene
Vi har planerat att resa iväg. Vi ska bara hitta tid. Renovera klart och så. Pust.
Förstår ju att det inte är lätt att landa i tillvaron och finna ro. Speciellt inte när allt lugnat ner sig. det är då du verkligen ska hitta ner på marken igen.
SvaraRaderaTror det blir så mkt lättare då du får ett jobb. HOPPAS att du får det snart.
Huggies i massor från mig!
Jag upplevde att jag fick kväva mina känslor och drömmar under en kort period under vår flytt tillbaka till Sverige. Det var ju det som gjorde ont. Inte själva grejen att bo i Sverige. Det är så mycket som är bra här. Speciellt för barnen. Och eftersom barnen betyder mest av allt för mig håller jag ihop. Samtidigt vilar jag i en stark känsla av att allt löser sig. Jag önskar att allt löser sig för dig också.
SvaraRaderaannika
SvaraRaderaHuggies tillbaka.
tina
Tack. Ja, men det tror jag också. Att det ordnar sig. Och Sverige är verkligen ett bra land. Det handlar bara om mig själv och min rastlöshet och svårighet att komma till ro.
Kan också relatera till din tanke för det är en tanke jag tänker att jag också kommer få den dagen vi flyttar hem och det är en känsla som är läskig för när man är hemifrån är det aldrig vardag på riktigt samma sätt, i alla fall inte för mig.. Men sinnesron kommer säkert snart, kämpa på tills dess! Det är roligt att läsa om ert nya äventyr!
SvaraRaderaKRAM!