måndag, september 05, 2011

om att få nobben

Att få "tack, men nej tack" på
jobbansökningar.

Det är samma känsla som att inte
bli uppbjuden på skoldansen.

Man känner sig ratad.

Och lite oälskad.

32 kommentarer:

  1. Verkligen trist! Lycka till med fortsatta ansökningar.

    SvaraRadera
  2. Inte kul... men det är bara att deppa ihop en kort stund och sedan ta nya tag! För precis som på skoldansen så finns det fler att välja på ;-)

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att du ska starta eget, du kan ju en hel del som är roligt att jobba med. Våga testa, det är hur kul som helst... Lycka till kram!

    SvaraRadera
  4. Skriver folk verkligen så? Tack (som då skulle innebära att tack för du sökt) och nej tack, så vi får glädjen att tacka nej. Är ju inte klokt men vet inte om du skämtar.

    Lycka till med och i fortsättningen:-)

    SvaraRadera
  5. Åhh, men du, det är ju så många som söker samma jobb. På det igen bara!
    Kram

    SvaraRadera
  6. Så snyggt med strukturen. Det gör att det känns som ett riktigt oväder.
    Här stormar det!
    Ha en fin dag.

    SvaraRadera
  7. Njaaa - kanske inte ratad, kanske inte oälskad - men missförstådd...

    De har inte fattat hur bra just du skulle vara för just dem. Klantigt av dem!

    SvaraRadera
  8. Fy, stackars! Besvikelsen över att få nej när man hoppats... Men vet du? För varje sökt jobb är du närmre ett ja och dessutom är det väl lite så att de som sa nej inte heller förtjänar dig som anställd. Hejja dej, snart Anna, snart!

    Kram

    SvaraRadera
  9. USCH vad tråkigt, Anna.
    men Hang in there!!
    Snart är det DU som blir "uppbjuden".
    Förstår dock att det KÄNNS jobbigt.
    Huggies!!

    SvaraRadera
  10. Kan inte annat än hålla med dig om det....att det är så det KÄNNS.
    Men det är inte så det ÄR. Kom ihåg det :-)

    SvaraRadera
  11. Hej Anna!
    Tittar in här hos dig lite då och då för att se hur det går för er i Sverige och titta på dina vackra foton! Skickar massor av pepp och heja-på tvärs över Atlanten idag. Jag känner nämligen precis igen den där känslan... Men det kommer bättre dagar också!
    /Hanna

    SvaraRadera
  12. Aww.

    Men de känner dig ju inte.

    Man behöver bara lära känna dig lite, som jag, för att älska dig.

    Ge inte upp!

    SvaraRadera
  13. Jag tror det finns massvis av arbetsgivare som skulle vilja ha dig i deras team. Herregud, du är ju jätteduktig! Jag håller tummarna för att det där perfekta jobbet dyker upp snart :)

    kram!

    SvaraRadera
  14. Hej Anna!
    Vilken härlig blogg! Spännande att bygga upp en tillvaro i Sverige på nytt! Jag besökte Portugal varje vår som liten. Jätte vackert!
    Det är tufft att få nobben men efter ett antal nej kommer ett JA!!!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  15. Ja, och ofta får man (fick jag ..) inte ens ett tack för bifogad ansökan ,-)

    Men jobb fick jag där jag personligen gick in och sökte, men det är ju enklare i affärslivet än annorstädes kanske?

    SvaraRadera
  16. Tell me about it. Drygt ett år har gått och inget, "thanks, yes thanks" har kommit min väg. Har en smal utbildning (mänskliga rättigheter) så jag visste att det skulle bli tufft, men det tär på självkänslan. Lycka till finaste Anna, Skåne är ju så underbart att det måste se din underbarhet och ge dig ett jobb snart! Kram

    SvaraRadera
  17. Det gör man sannerligen. Och det känns inte bättre nästa gång heller. Man vänjer sig inte.

    Men jag är inte bitter. ;-)

    Det är länge sedan nu och livet tog en annan vändning. Kanske var det inte meningen för min del. Eller så var det det som var meningen. Jösses vad jag svamlar. Jag tror jag är trött. :-)

    På dom bara, du lyckas bättre nästa gång!

    SvaraRadera
  18. Kom igen! Ta det inte personligt, snart är det din tur!!

    SvaraRadera
  19. Trist är det! Å de företag som inte hör av sig alls är inte bättre.. Håller tummarna för att du snart får ett ja! :)

    SvaraRadera
  20. Ja, fy...det är verkligen så tråkigt at få dem mailen igen, och igen. Har fått såna mail i två år nu. Hoppas på ett positivt mail snart! =o)
    Lycka till vidare!

    SvaraRadera
  21. =(
    Har känt den känslan...
    Men dom vet inte vad dom missar.
    Plötsligt händer det!
    Good Luck =)

    SvaraRadera
  22. Det är nog nästan omöjligt att inte känna sig ratad. Men för varje nej så kommer du närmre ett ja. Jag hoppas du får ett ja och får komma till en bra och trevlig arbetsplats.
    Kram!

    SvaraRadera
  23. Usch ja, jag gick igenom det i vintras och känner igen känslan.

    Styrkekram till dig.

    Och du... Plötsligt händer det...

    Då får du det perfekta jobbet!

    //Elvira

    SvaraRadera
  24. Åhh, jag vet vad du menar. Jag har själv sökt jobb i drygt 8 månader, och nu börjat faktiskt självkänslan svikta lite. Det har blivit många tårar under den här tiden, men det är väl bara att bryta ihop och komma igen. Någon gång ska man väl få ett JA TACK, vi vill ha just DIG!

    Lycka till med ditt jobbsökande och ge inte upp!

    Stor Kram,
    Lotta

    SvaraRadera
  25. Jag tror tyvärr att du får vänja dig vid att det är så här det ser ut. Vill inte låta negativ och vet heller inte inom vilken bransch du söker men detär mycket tuffa villkor i Sverige nu också för välutbildade.

    Försök att inte känna dig ratad. Att söka jobb är ett heltidsjobb, dvs man måste leta överallt, hela tiden på olika ställen och skriva ansökningsbrev och få iväg flera per vecka. Utnyttja alla dina kontakter också, det är bästa sättet att få jobb, har alltid varit. Men skicka inte bara en ansökan i taget och vänta in svaret där, ha verkligen många bollar i luften. Och prata med din af-handläggare, de ska ge goda råd och komma med förslag och tips!! Lycka till.

    SvaraRadera
  26. ulrika
    Tack!


    brysselkakan
    Det är det jag gör. Deppar ihop och försöker komma igen.


    helene
    Har funderat på det. Men jag vill ju ha arbetskamrater och kafferaster! ;)


    monica
    De skriver så, men mer inlindat. ;)


    camilla
    Jag vet ju det egentligen. Men det är jobbigt ändå.


    kerstin
    Tack! Här stormar det också. Men inget regn. Alltid något.


    mammaj
    Väldigt klantigt. Faktiskt. ;)


    åsa
    De skulle bara veta vad de går miste om ... :D


    annika
    Även om jag rent förnuftsmässigt förstår att det är så här det är och att det inte är (några större) fel på mig så känns det jobbigt.


    a piece of happiness
    Ska försöka komma ihåg det. Tack!


    hanna
    Hej! Vad roligt att du lämnar en kommentar. Alltid så spännande att veta vem som läser. Tack för peppet. Det värmde.


    katarina
    Du är snäll du! Kram till dig långt där borta i norr!


    kajsa
    Tack, för fin kommentar och för tumhållning. Det behövs.


    anna
    Åh, Portugalbesök varje år. Vad härligt. Var i Portugal var du du?


    elisabet
    När man inte ens får ett svar. Då vill man nog inte jobba där.


    jenny
    Ja, det tär verkligen på självkänslan. Och jag har ju precis börjat leta. Undrar just hur jag ska känna om längre fram i höst ... Lycka till med ditt letande!


    livet just nu
    Det var nog meningen! :) Kanske är det här meningen för mig också. Jag måste bara vänta tills Det Rätta dyker upp.


    anna s
    Jag försöker. Att inte ta det personligt. Det är svårt.


    annica r
    Helt otroligt att vissa inte ens ger ett nej. Vilken fruktansvärt dålig reklam för sådana företag.

    SvaraRadera
  27. tinefiskrivnaord
    Detsamma. Hoppas på positiv vändning.


    annbritt
    Thanks! ;)


    desiree
    Tack. Och kram!


    elvira
    Det är kanske nyttigt att det tar lite tid, att man får gå igenom den här processen. Fast kul är det inte.


    lotta
    Detsamma. Varmt lycka till!


    monet
    Jag gör allt det där. Letar allt, överallt och via alla kanaler. Och så försöker jag att inte ta ett nej personligt. Men det är lättare sagt än gjort. Fast jag kämpar på. Någon gång borde väl någon inse vilken klippa jag är. ;)

    SvaraRadera
  28. emmama
    Kram! Och välkommen tillbaka till bloggvärlden!

    SvaraRadera
  29. Samma här, Anna. Fast jag har inte sökt jobb så länge än och tror att jag kommer att få napp snart. Men jag förstår ju att jag inte är så himla attraktiv på arbetsmarknaden, tyvärr. Fast jag kan vara en av världens bästa medarbetare... ;-)

    SvaraRadera
  30. tina
    Jag har ju inte heller sökt så länge, så jag borde ha mer is i magen än vad jag har. Men ovissheten är jobbigt ...

    Lycka till i ditt sökande!

    SvaraRadera
  31. Anna, det är trist men bara att vänja sig. Jag har fått det på ca 300 ansökningar (eller inget svar alls) eller efter att jag varit på intervju.
    Företag idag känner att de har mängder av folk att välja från. Jo tjena, o nga år kommer de att jaga oss.

    Lycka till.
    Kram

    SvaraRadera

Tack för din kommentar!